Recension: Siren Blood Curse
Det är alltid intressant att se hur spelutvecklare försöker bredda sig och hitta en ny publik för sina spel. Med Siren Blood Curse har Sony Japan valt att släppa spelet i tolv mindre kapitel som kan hämtas i fyra omgångar av tre. Inledningsvis var det tänkt att de fyra avsnitten skulle släppas med en veckas mellanrum, men de verkar ha ändrat sig och släpper allting samtidigt i stället. Antingen så köper man hela spelet på en gång för 299 kronor, eller så kan kan köpa avsnitten separat för 90 per tre kapitel.
Handlingen går i enkla ordalag ut på att den japanska byn Hanuda försvann för drygt 30 år sedan, för att sedan dyka upp igen med invånare som förvandlats till blodtörstiga zombier (kallade Shibito). Ett flertal intet ont anande människor har hamnat i kläm, och spelaren måste anta rollen som dem alla i de olika kapitlen och föra dem i säkerhet. Till sin hjälp har man enkla föremål som kan användas som vapen av vissa av karaktärerna, samt möjligheten att kapa andra personers syn och se saker ur deras synvinkel (så kallad sightjacking). Beroende på vem man spelar som så kan man göra olika saker. Den amerikanske kameramannen kan använda pistoler, medan den lilla japanska flickan bara kan springa och gömma sig. Eftersom allt utspelas vid olika tillfällen under dagarna då allt hänt så flätas det sakta men säkert ihop till en övergripande berättelse, och varje kapitel innehåller “detta har hänt”-sekvenser som skapar en trevlig tv-seriekänsla. Det inledande kapitlet var väldigt kort och var över på mindre än en kvart, men nästföljande kapitel höll i ca en halvtimme vardera.
Siren Blood Curse är en slags nyversion av de två Forbidden Siren-spelen som släpptes till PlayStation 2, fast med omarbetad handling och ett helt nytt spelsystem. De tidigare spelen var klumpiga, oförlåtande och extremt svåra, medan PS3-versionen har tillämpat ett flertal funktioner som underlättar spelupplevelsen. Kontrollerna är enkla och flyter på, vilket innebär att man kan fokusera på att besegra eller undfly Shibito-hotet i stället för att bråka med handkontrollen. Har man en DualShock 3 så känner man dessutom av när det finns fiender i närheten, så att man kan smyga förbi dem eller till och med slå ut dem när de vänder ryggen till. Det går snabbt och enkelt att tilldela olika kommandon, och spelet är lagom mycket styrt för att man ska sugas in i handlingen och hela tiden känna sig nervös inför vad som ska hända. De klara direktiven har visserligen en baksida, nämligen att det blir väldigt styrt, men om man är ute efter en mer utmanande upplevelse så kan man stänga av flera av hjälpavsnitten.
Jag är som jag nämnt tidigare inget större fan av skräckspel, men tack vare de soliga dagarna har jag lyckats fatta tillräckligt med mod för att spela genom de inledande kapitlen jag fick för recension. Som tur är så har Siren Blood Curse visat sig vara både spännande och någorlunda skrämmande, och svårighetsnivån är tillräckligt välbalanserad för att man ska klara sig med lätthet på en nivå och faktiskt vilja spela om det på en som är svårare. Röstskådespeleriet pendlar mellan godkänt och riktigt uselt, och samma sak gäller för grafiken som är bitvis bra med snygga gryniga effekter och ibland är helt åt skogen. Spelet är dessutom helt otroligt stort rent utrymmesmässigt, och köper man alla avsnitt kommer spelet att ta upp i runda slängar 10 gigabyte på hårddisken. Man kan visserligen ta bort och hämta om avsnitt, men det är ändå en helt orimligt hög siffra. I det stora hela är Siren Blood Curse ett väldigt välgjort skräckspel som hela tiden leder spelaren till nya otäcka upplevelser. Jag hade dock inte sagt nej till möjligheten att ha spelet på skiva, men det är kanske petitesser när man tänker på att PlayStation 3 har fått ett nytt och fräscht skräckspel för halva priset av vad som är brukligt.
8/10
Taggar: siren blood curse




2008-07-25 klockan 16:23
Verkar trevligt. Blir nog ett inköp när höstmörkret har lagt sig.
2008-07-25 klockan 18:23
Det här var ett givet köp för mig. Jag gillade egentligen Forbidden Siren men det var alldeles för oförlåtande för att jag skulle orka ta mig igenom spelet. Trial and error är ingen favorit.
Ska bli trevligt att få spela en mer polerad och lättillgänglig spelupplevelse.
2008-07-25 klockan 19:22
bra recension, helt annan vinkel än vad superplay har (dom hatar sony jättemycket). Är inte heller nåt större fan skräckspel så blir nog inget köp. Lite stort för mig med. Men är inte emot stora spel på psn, sånt här kommer antagligen aldrig till live=)
2008-07-25 klockan 22:29
En ny poll för nästa recenssion vore kul:)
2008-07-26 klockan 03:13
Hur tänker Sony på dom som har 40GB-modellen och även 60GB-modellen när dom har sagt att PS3 har en livsläng på 10 år?
Blir jobbigt för dom som inte kan eller vill uppgradera sina hårddiskar i och med alla installationer och nerladdningsbara spel.
2008-07-26 klockan 17:24
[...] Recension: Siren Blood Curse [...]
2008-12-15 klockan 16:08
[...] fegisen när det gäller sådana, men på senare tid har jag vågat mig på både det japanska Siren Blood Curse och nu även Electronic Arts rymdskräckis Dead Space. Det betyder inte att det har varit en enkel [...]
2009-07-9 klockan 14:30
[...] förvånade som jag när Sony släppte nyheten att man skulle erbjuda spelen Warhawk, GT5 Prologue, Siren (8/10), Burnout Paradise (9/10) och SOCOM: Confrontation (7/10) via PSN? Dessa verkar dock vara [...]
2009-11-5 klockan 15:05
[...] nu har vi fått den europeiska listan, med en demoversion av NBA 2k10, ett prissänkt Siren: Blood Curse (8/10) och extramaterial till Brütal Legend, EyePet och [...]