Pixar-grafik. Ja, det har nog sagts flera gånger tidigare, men det är lika bra att få det överstökat med en gång. Det som Ratchet & Clank: Tools of Destruction lyckats allra bäst med är nämligen grafiken. Ni som har sett trailrarna eller spelat demot vet vad jag pratar om, och ni andra får helt enkelt tro mig när jag säger att den är i Pixar-kvalitet. Färgsprakande laserskott, knivskarpa monster flera hundra meter bort, storslagna landskap med näst intill obegränsat med utsikt och fantastiska vapen och varelser som bara väntar på att upptäckas och sprängas i småbitar.

Insomniac Games har skapat sitt femte spel i Ratchet & Clank-serien och i vissa avseenden så har de överträffat sig själva. Den ovan nämnda grafiska överdådigheten slår alla rekord, och man kan inte annat än gapa över hur fint allt är. Handlingen är minst lika välskriven som alltid när det gäller den här serien, med galaxräddande uppdrag och en skön slapstick-humor som lockar till skratt mest hela tiden. Själva grundberättelsen kretsar kring den ondskefulle kejsar Tachyon (som är förvillande lik Invader Zim både till röst och beteende) som har börjat ta över galaxen bit för bit, och han vet hemligheten bakom det faktum att Ratchet är den sista överlevande lombaxen i universum. Tillsammans med Clank ger han sig ut för att nysta upp sanningen, och så rullar spelet på i vanligt manér. Det gäller i alla fall om man spelar spelet på engelska. Kör man det på svenska så känns det som ett tecknat barnprogram på trean, med skräniga röster och betoningar som om målgruppen var sexåringar. Jag förväntade mig att se Joakim Von Anka dyka upp och skälla på knattarna, så jag rekommenderar att man byter sitt systemspråk till engelska när man spelar spelet.

Har man spelat ett Ratchet & Clank-spel tidigare så vet man exakt vad man ska göra. Mina händer greppade handkontrollen och sedan bar det iväg av bara farten utan att jag ens behövde tänka på vad jag gjorde. Och det är just detta som är det stora problemet med spelen, nämligen att det känns nästan likadant som Ratchet & Clank 3: Up your Arsenal som faktiskt släpptes för 3 år sedan. Ja, saker har förbättrats och hela konceptet har finslipats, men det bjuder inte på särskilt mycket nytt. Det är för mycket av samma, med liknande arenor, prylar och narrativ. Vad Insomniac däremot har gjort är att trimma spelupplevelsen totalt, och de bjuder på en rolig och otroligt kompetent spelupplevelse. Det finns inte många spel med en så perfekt kontroll och en så storslagen värld.

Utöver själva grafiken så innehåller R&C:ToD även en del rörelsekänsliga Sixaxis-funktioner, som sträcker sig från det banala (styr vid skydiving och skaka på rumpan när man dansar i minispel) till klart godkända saker som att lösa pussel, skära genom berg med laser och flyga med Clanks robotvingar. Det funkar tillräckligt bra för att man ska tycka att det passar in utan att kännas krystat, vilket inte är ofta när det gäller Sixaxis. Jag hoppas att fler utvecklare än Insomniac har tänkt på detta och att vi får se mer sånt i framtiden. Ratchets arsenal är en annan sak som fått sig en rejäl renovering, med flera nya och intressanta vapen. Man har dessutom mycket mer kontroll över hur man uppgraderar dem, även om det går rätt fort att maxa dem totalt.

Och där har vi ett annat problem med spelet, nämligen att det är alldeles för enkelt. Visst, när man har klarat det så får man spela om spelet med en högre svårighetsgrad, men eftersom det aldrig blir särskilt svårt första gången man kör så rusar man genom spelet lite väl fort. Visst, man kan leta omkring efter hemligheter runt om i spelet och göra återbesök på gamla platser, men en stor del av charmen ligger ändå i att få se allt första gången. Det i kombination med att det inte innehåller tillräckligt mycket nyskapande innehåll gör att jag inte kan ge ut en nia. Den hänger där i luften, men den räcker tyvärr inte ända dit. Det innebär dock inte att Ratchet & Clank: Tools of Destruction är dåligt på något sätt, men jag hade nog ändå förväntat mig det där lilla extra. Precis som att spelet heter Ratchet & Clank Future: Tools of Destruction i USA så tycker jag att det är lite för lite framtid för pengarna. Jag ser dock grymt mycket fram emot nästa spel i serien, och jag lär spela om det här minst en gång till, så jag kan ändå rekommendera det för alla som gillar skön action.

8/10

Taggar: ratchet & clank

Relaterade inlägg:

• Insomniac: “Om Sony vill gör vi gärna Ratchet & Clank-remakes”
• Nya filmklipp från Ratchet & Clank: A Crack in Time
• Ratchet & Clank: A Crack in Time släpps i höst
• Designtävling hos Insomniac Games
• Recension: Ratchet & Clank: Quest for Booty

Det här inlägget skrevs av Toby Lee den 2007-11-12 (en Monday) klockan 22:18 och kategoriserades under Recensioner, Spel. Du kan läsa svar på det här inlägget via RSS 2.0-matningen. Både kommentarer och pingar är avaktiverade.