Recension: G-Force
G-Force är baserat på den datoranimerade barnfilmen från Jerry Bruckheimer, och handlar om det multinationella tekniktillverkningsföretaget Sabres produkter som visar sig vara blodtörstiga dödsrobotar. Specialstyrkan G-Force skickas sonika in till deras högkvarter för att sätta stopp för det hela, och jag har nu tillbringat tio timmar med att spela Disney Interactives och Eurocoms licensspel för filmen. Som väntat av ett licensspel så är det här inte den mest originella upplevelsen jag varit med om, men om sanningen ska fram så är det inget totalfiasko, även om just handlingen är totalt förglömlig.
Vad vi som spelare får är ett plattformsspel i tredjepersonssperspektiv som för det mesta går ut på att ta sig genom banorna, besegra fiender och lösa diverse enklare problem, som mestadels handlar om att aktivera knappar eller ta saker från ett ställe till ett annat. I rollen som hamstern Darwin hoppar, raketflyger och klättrar man sig fram genom miljöerna, samt skjuter ned fienderobotar, och detta görs i bästa Ratchet & Clank-anda. Och nu menar jag inte bara arsenalen med ett närstridsvapen och ett skjutvapen, utan allt från hur man växlar mellan prylarna i sin arsenal till hur man samlar in krediter som används för upplåsning, använder den ganska så problemfria kameran och sättet man använder sina ryggraketer. Har man spelat Insomniac Games spel så kommer man garanterat att känna sig som hemma. Men i stället för Clank så har man kommandoflugan Mooch som man kan växla till när som helst under spelets gång med ett snabbt knapp på uppåtknappen. Mooch har inga direkta attacker, men kan flyga till annars onåbara (eller åtminstone svårnåbara) platser, aktivera omkopplare och slå ut vissa fiender. Den lilla flugan kan dessutom sakta ned tiden vid denna tid, vilket är användbart när man måste ta sig genom fläktsystem eller undvika faror.
Spelet känns väldigt mycket som en fattiglappsversion av de tidigare nämnda R&C-spelen, men det ser faktiskt inte så pjåkigt ut. Grafiken är riktigt putsad, med snygga ljuseffekter och en ganska så stabil uppdateringsfrekvens. Problemet är bara att det ser lite väl polerat ut, och alla miljöer känns plastiga, likadana och väldigt intetsägande. Och detta är något som genomsyrar hela spelet, då det är otroligt repetitivt. I princip så kan man sammanfatta varje bana med att man plattformshoppar sig fram, slåss mot fiender, löser ett enkelt problem (exempel: flyg med Mooch genom ventilationsschaktet och slå ut en fiende/aktivera en omkopplare/hämta en kraftnod) och sedan gör samma sak igen. Två av spelets nivåer är fordonsavsnitt där man åker fram i hög fart och skjuter på allt som rör sig och undviker hinder, men detta är inget som sticker ut, och de delarna är väldigt korta. Till en början så var jag rätt nöjd med det rätt så välgjkorda plattformshoppandet och robotskjutandet, men när man tvingas göra i princip samma sak hela tiden så sjunker nöjesvärdet rätt fort. Tio timmar är en rätt så trevlig längd om spelet är bra, men här pinar man sig genom stora delar av det.
Eftersom det är ett filmlicensspel så hade jag gärna känt att det var lite filmlikt, men trots vältalad dialog så saknas det något som helst engagerande i handlingen. Rösterna från flera av filmens kändisar (som Penelope Cruz och Nicholas Cage) lyser också med sin frånvaro, och spelet känns bara inte engagerande. Spelet stoltserar med att det har ett 3D-läge, men de medföljande glasögonen i kombination med 3D-läget skapar bara ett klassiskt tv-3D med lätta konturer runt karaktärerna. Huvudvärken infinner sig dessutom rätt fort, oavsett hur nära eller långt bort från teven man sitter.
Det här må visserligen vara ett barnspel som inriktar sig mot filmens fans, men i dessa tider när det faktiskt finns bra barnspel så är det ingen ursäkt. Att spelet saknar svenska röster och bara är textat på svenska och har översatta menyer gör även att det här inte är ett klockrent spel för sina ungar.Vill man ha ett actionfyllt spel till de yngre spelarna bör man i såna fall hålla utkik efter bl.a. Mini Ninjas och Ratchet & Clank: A Crack in Time, som inte förlitar sig på att förenkla saker och ting för att skapa engagerande upplevelser. G-Force ett steg i rätt riktning för licensspel med barn som målgrupp, men det finns mycket mer man kan göra.
5/10
Gå till forumtråden för det här inlägget – (1) Posts
Taggar: disney interactive studios, eurocom, G-Force, Jerry Bruckheimer, ke media
