Efter att ha både skapat och tagit över spelserier är det åter igen dags för det sistnämnda när Ubisoft Montreal har fått uppdraget att skapa en riktig uppföljare till Cryteks Far Cry. Men i ärlighetens namn handlar det mer om att släppa ett lir som får hjälp från ett kommersiellt etablerat namn, på ungefär samma sätt som till exempel Final Fantasy och Grand Theft Auto. Allt är utbytt nu när vi kastas in i ett fiktivt afrikanskt land som är ordentligt drabbat av ett inbördeskrig mellan United Front for Liberation and Labour (UFLL) och Alliance for Popular Resistance (APR). Själv axlar man rollen som legosoldat (du väljer innan spelets början exakt vem du ska vara) med ett enda uppdrag, att döda ”The Jackal” som tillgodoser båda sidor med vapen. Ingen vill berätta något om denna mystiska person till en början, så ditt enda val är att ta uppdrag från båda sidor för att kunna nästla dig in tillräckligt mycket för att bli anförtrodd uppgifter som kan hjälpa dig.

När jag snabbt tittar på omslag och diverse reklam för Far Cry 2 skapar jag genast en uppfattning att det hela handlar om ett mediokert FPS som bara går ut på att skjuta sönder allt och alla, men bara efter en liten stund märker jag att det här är något helt annat. För det första är berättelsen faktiskt rätt intressant för en sådan som jag, eftersom jag är ganska insatt inom samhällsfrågor över hela världen (ja, det finns definitivt en politisk vinkling i spelet). Sedan är det definitivt inte bara en massa springande och skjutande, utan du får ställa in dig på en hel del körning och vandrande. Visst kan du ta bussen (finns dock bara fem hållplatser per territorium) om du känner myror i benen, men själv tycker jag det är en härlig kontrast att bara kunna köra omkring och njuta av den stämningsfulla naturen och dess ljud. Och när man minst anar det dyker det upp några illsinta människor som tycker att man inte borde leva en sekund till. Det här är utan tvekan Far Cry 2:s styrka, även om jag vet att flera har kritiserat just detta resande.

En annan sak som är riktigt trevlig är hur man eftersträvar mot ett så pass realistiskt spel som möjligt. Tyvärr faller det konceptet en aning på grund av vissa logiska luckor. Vissa saker får man naturligtvis acceptera eftersom det skulle bli mer en livssimulator i jämförelse med action, men att det inte finns en enda civil person i landet känns väldigt konstigt. Jag hade gärna sett att man hade stoppat in detta element och gjort det till något slags moraliskt dilemma (är man 100 % säker på att personen som står lutad mot husväggen faktiskt är en fiende?) för att öka realismen, men jag antar att Ubisoft Montreal ville öka tempot. En annan sak är det obegränsade bränslet som utan tvekan borde justeras så man måste stjäla eller köpa bensinen. Tanken att få slut soppa under en flykt från en hel armé skulle höja underhållningsvärdet rejält. På den sista prispallen hittar vi elden. Ja, eld. Normalt sett brukar detta element hanteras med ett axelryck, men här är det precis som i verkligheten ett dubbeleggat vapen. Det är så enkelt att kasta din molotovcocktail på fienderna, men ifall din placering är illa vald kan lågorna göra mer skada för en själv. Taktiskt tänkande är ledordet.

Tyvärr märks det att det här liret är lite framstressat då det är gott om buggar, även om det mestadels rör sig inom det grafiska området. Trots att jag har recenserat ett patchat exemplar dyker det upp titt som tätt saker som tyvärr sänker helhetsintrycket. Detta blir extra tydligt när man kastar sig in i onlinevärlden då vissa kartor har enorma problem. Så pass allvarliga att man väljer att avsluta striden tidigare eftersom man inte står ut. Och det här gäller banor från själva tillverkaren. Annars finns det inte något annat att klaga på, vilket gör att det positiva kraftigt överväger de fåtal negativa saker som finns. Far Cry 2 är väldigt mycket spel för pengarna, för enbart handlingsläget kräver 25-30 timmar ens tid om m man bara siktar in sig på huvuduppdragen. Vill du även pyssla med samlande och diverse sysslor utanför själva berättelsen får du säkerligen lägga på ytterligare 10 timmar. När du har klarat av det kan du tillbringa tid med att möta andra online (deathmatch är min favorit) eller göra egna kartor som du och andra kan spela.

Sammantaget är Far Cry 2 en riktigt juste blandning mellan Grand Theft Auto och FPS, där berättelsen stundtals imponerar kraftigt (slutet är riktigt oväntat). Med tanke på att jag generellt försöker undvika FPS-spel är det här ett utmärkt betyg. Enbart BioShock knäpper detta lir på näsan inom den här genren i år.

8/10

Taggar: far cry 2, ubisoft

Relaterade inlägg:

• Ubisoft slopar träddödande manualer
• Assassin’s Creed II i Guinness Rekordbok
• R.U.S.E. och LEGO Harry Potter Years 1-4 blir försenade
• Ny trailer för Prince of Persia: The Forgotten Sands
• Shaun White Skateboarding

Det här inlägget skrevs av Jonas Aronsson den 2008-11-13 (en Thursday) klockan 9:00 och kategoriserades under Recensioner, Spel. Du kan läsa svar på det här inlägget via RSS 2.0-matningen. Både kommentarer och pingar är avaktiverade.