Recension: Inside (Blu-ray)
Oavsett om man står på vänstra eller högra kanten i politiska åsikter så är nog de flesta överens om att konkurrens är en bra sak. Det märker vi inte minst i det pågående konsolkriget där alla ständigt tvingar att bättra sig på ett flertal punkter, men allra tydligast för underhållningsbranschen är ändå filmer på skiva (bio är dessvärre en mycket tråkig monopolsituation). Tack vare dessa mindre distributörer får vi se verk som annars aldrig någonsin skulle leta sig hit om det bara var några majorbolag som stod för rättigheterna. Nu har Noble Entertainment släppt en fransk skräckis i högupplösta formatet Blu-ray, något som är resultatet av ett stort antal distributörer som slåss om att hitta tillräckligt många lukrativa rättigheter.
Efter en oerhört tragisk bilolycka försöker Sarah (Alysson Paradis) hantera sitt liv och kommande födseln av hennes barn. Dagen innan hon ska åka till sjukhuset för att sätta igång värkarna ringer det på en mycket märklig kvinna som vill komma in och låna telefonen. Hennes historia ändras konstant, vilket gör att Sarah bestämt säger nej till att släppa in henne, och då får hon höra något väldigt obehagligt – främlingen känner till henne, barnet och olyckan. Direkt efter avslöjandet försvinner hon som hastigast, och enligt polisen pekar allt åt att hon har flytt. Detta visar sig dock vara fel bara några timmar senare när den okända kvinnan helt plötsligt är i huset.
Trots att jag är hyfsat påläst om film blev jag frågandes över Inside (À l’intérieur) när den dök upp på releaselistorna för några månader sedan. Efter att ha läst om alla hyllningar skulle det bli riktigt kul att få ta del av vad som har hypats så pass mycket, och jag är definitivt nöjd över slutresultatet. En suggestiv inledning blommas ut till en mycket obehaglig skräckupplevelse under större delen av filmen. Tyvärr spårar det ut en aning i slutet samtidigt som usla digitala effekter tar bort fokuset på berättandet, men i överlag är jag nöjd med vad debutantregissörerna Alexandre Bustillo (tillika manusförfattare) och Julien Maury har gjort. Bara att använda sig av en höggravid kvinna som den utsatta är helt enkelt genialt eftersom i alla fall jag började må illa över den stora faran och hur förgriparen verkade göra allt för att skada barnet. Sedan kan jag visserligen tycka att man tog i lite väl mycket med allt blod (om det skulle vara en realistisk mängd borde samtliga inblandade vara döda efter bara några minuter), men det är väl helt enkelt en billig utväg för att chocka lite extra.
Ljudet är kanske den allra viktigaste komponenten i en skräckfilm, och här är det uppenbart hur ljudspåret piskar upp stämningen ytterligare. Efter att ha sänkt volymen några snäpp (då den är alldeles för hög från början) njuter jag av en riktigt brutal bas som används på ett underbart lekfullt sätt, något som får mig att tänka tillbaka på Suspiria, fast Inside lyckas till och med ännu bättre. Det känns helt enkelt uppfriskande att slippa stråkarna för en gångs skull. Bilden är tyvärr inte i närheten, rent kvalitetsmässigt. Bortsett från att vi åter igen bara får 1080i finns det ett störande problem i mastern under inledningen. I några sekunder laggar bilden till riktigt ordentligt, fast inte lika skarpt som det skulle vara om repor var orsaken, utan det här är utan tvekan något som blev galet i pressningen alternativt i processen just innan. Sedan flyter dock allt på riktigt fint, även om detaljer blir lite väl mjuka emellanåt. Avslutningsvis är det också värt att notera den totala avsaknaden av extramaterial.
7/10
Film: 7/10 Bild: 7/10 Ljud: 9/10 Extramaterial: -
Gå till forumtråden för det här inlägget – (1) Posts
Taggar: À l'intérieur, alexandre bustillo, alysson paradis, béatrice dalle, Blu-ray, julien maury, noble
2009-02-12 klockan 19:22
Sedan när gillar vänstern konkurrens?
2009-02-12 klockan 20:54
Erik Hellsborn: Är inte det att generalisera lite väl grovt?
2009-02-12 klockan 21:11
Jo, kanske. Men generellt är det väl ändå högern som gillar konkurrens och vänstern som gillar monopol?
2009-02-12 klockan 21:14
Det är något som var typiskt under “äldre dagar”. Numera finns det inget rikdagsparti som uttalat är emot konkurrens, bortsett från några enstaka politiker i både högra och vänstra sidan som kan häva ur sig högst personliga saker.
Nu tillbaka till topic dvs. filmen!
2009-02-13 klockan 01:02
Varken vänster eller högerdiktaturer har historiskt sett poängen med konkurrens i nån högre grad än den andra, eller poäng med “fri marknad” rättare sagt, för att det inte var nödvändigt eller önskvärt när man fokuserade på den “stora planen” istället. Folk som idag envisas dra likhetstecken med förr är antingen extremister på nån av de sidorna, eller så lever man helt enkelt av oklar anledning bara i det förgångna.
Inte riktigt relevant oavsett att ens prata om konkurrens på film ändå, det är snarare en form av oligopoli. Man kan ju alltid välja en Saab istället för en Toyota eller tvärtom, men inte väljer man att se “The Dark Knight” istället för “The Other Boleyn Girl” för att de ges ut av olika bolag. (?) Båda bolagen har dessutom kommit överens om att filmerna är värda 199kr, så friheten att välja är ju optimal, trots monopol eller vad man ska kalla det, ironiskt nog.
Angående filmen, eller snarare utgivaren, så undrar jag om det finns skäl till att den är “interlaced” eller om det bara är ett utslag av den fria marknadens förbannelse (inkompetenta aktörer) eller om filmens källmaterial är så och därav lämpat? Noble verkar dock tyvärr vara det nya Scanbox då jag nära nog norpade “Lady Vengeance” för ett misstänkt facilt pris när jag var ute och sprang nyligen. Hejdade mig när jag studerade baksidan och noterade “1080p 25p” samt att extramaterial var helt idetiskt och levererat på en extra DVD som just deras tidigare DVD-utgåva. Man behöver ju då inte vara ens kraftigt paranoid som mig för att misstänka att de knappast fått en bra direkt från filmrullen finfin master utan enbart använt den för PAL-DVD. I bästa fall är det inte enbart fråga om en simpel uppskalning utan DVD-mastern verkligen var högupplöst, samt att filmen spelats in med nått 25fps-format, men jag håller ju inte andan för den tanken direkt… :(
2009-02-13 klockan 01:12
Andreas: Jag misstänker starkt att mastern är gjord för tv-sändningar för Europa, där 1080i är det vanligaste. Även ljudet är ju pal-speedup, så även det pekar på att det inte rör sig om något specifikt gjort för blu-ray.
Eftersom Noble är det enda svenska bolaget som själva står för pressningen så försöker man väl komma undan så billigt som det bara är möjligt genom att välja detta alternativt, samtidigt som det ibland faktiskt inte finns någon äkta bd-master att köpa.
Mig veterligen har Noble själva aldrig gjort någon egen master, utan den är alltid köpt utifrån.
All the Boys Love Mandy Lane ska dock vara en äkta 1080p-master i 24 FPS, så det ska bli kul att se hur man har lyckats där. Recension kommer om några dagar. :)