Toby i Tokyo: Odaiba, Golden Gai och sovande japaner
Toby är i Tokyo just nu och berättar om livet i Japan, med fokus på spel, mat, kulturkrockar, knasigheter och en massa bilder.
Idag: Ön Odaiba, barer i Golden Gai, nudelmuseum och sovande japaner.
Det har varit full rulle de senaste tre veckorna, och jag måste faktiskt erkänna att jag känner mig rätt slut. Bör nog ta en liten semesterdag nu under semestern så att jag orkar njuta till fullo av den sista veckan eller så. Bara chilla på rummet och kolla på en film – något sånt.
Fredagen bestod av ett återbesök till Akihabara samt en barrunda i Golden Gai-distriktet, som består av ett gäng jättesmå barer som ibland bara har tre, fyra sittplatser. Det brukar allt som oftast röra sig om stamgäster som besöker dessa, och området har fått rykte om sig att vara svårtillgängligt för utomstående. Hade dock lite sällskap för kvällen som kunde japanska, så det fick utan problem att komma in på den lilla baren Albatross och få en drink. Trevligt, trångt och väldigt rökigt var det i alla fall.
I går tog jag tåget till ön Odaiba som ligger vid Tokyos hamn. Det är en skum liten ö som knappt har kommit till användning förrän i slutet av 1900-talet. Innan dess var det ett av forten som skulle skydda hamnområdet, och efter en misslyckad upprustning av stället under 80-talet så dröjde det till mitten av 90-talet innan uppbyggnaden återupptogs. Fuji TV flyttade t.ex. ut sitt högkvarter dit och flera shoppingcenter byggdes, samt ett jättelikt pariserhjul och en 57 meter hög replika av frihetsgudinnan. De har även en jätteskum liten kattaffär där man kan köpa mössor och dräkter till sina små raringar, samt ett kafé med kattklappningsmöjligheter.
Idag tog jag mitt picketipickpack och tog tåget i en halvtimme till den angränsande staden Yokohama, mest för att gå på nudelmuseumet – en liten inrättning som byggt en replika av Tokyo på 50-talet där man kan äta nudlar från flera olika anrika nudelrestauranger. Tänkte dock inte på att det var Golden Week just nu, så stället var helt fullpackat och jag fick vänta i en halvtimme i kö för att få käka en nudelsoppa. Som tur var så var det rejält gott och portionen var så pass stor att till och med jag baxnade och blev alldeles dåsig efteråt. Tyckte dock inte att några andra delarna av staden kändes särskilt angelägna, så det blev en hemresa efter etn knapp timmes strosande genom några köpkvarter. Höll på att somna på tåget hem, sådär halv fem på eftermiddagen, fast det var nog mest på grund av att alla andra satt och sov.
Jag vet inte om det är för att alla pendlar så pass länge som de gör, eller för att man jobbar extremt långa pass, men japanerna tar första bästa tillfälle att ta sig en lur. Utöver att folk bara toksomnar så fort de fått en sittplats – och då menar jag verkligen vem som helst och hur fort som helst – så har de flesta kaféer minst en sömntuta. I Akihabara så låg de i drivor längs med borden med uppdruckna kaffekoppar och stora zätan som svävade ovanför deras huvuden. Det tar ett tag att vänja sig, men nu har jag också lyckats zona ut under längre tunnelbanefärder. Något måste man ju göra när det tar en halvtimme att ta tricken från punkt A till punkt B.
Nästa vecka är fullmatad med besök till Ghibli Museum, fiskmarknaden i Tsukiji och en färd uppför Mount Takao-san, så jag ska nog ta den där vilodagen imorgon tror jag. Vi hörs snart!
Taggar: Akihabara, Golden Gai, japan, Japan 2009, Odaiba, Tokyo, Yokohama
2009-05-3 klockan 16:23
Vi kan med andra ord förvänta oss att Lilo nån gång de närmaste veckorna kommer anta ett mer moderiktigt poserande?