

LÄS VÅRT FÖRHANDSTEST AV FLERSPELARLÄGET GENOM ATT KLICKA HÄR!
Vi på bloggen blev inbjudna till DICE lokaler vid Slussen i Stockholm för att få se och prova på enspelarläget och fler banor och spellägen i flerspelarläget. Dessutom skulle vi få tala med folk inblandade i produktionen och intervjua producenten Gordon van Dyke. Jag hade turen att få uppdraget – kanske för att jag yrar mest om hur bra Battlefield-spelen är? Jag hävdar dessutom att jag just därför också är kritisk och kan se problem. Dit hör erfarenheterna av att springa framåt och ryckas tillbaka (”rubber-banding”, som det var i början på första Bad Company), seriösa problem med fuskbekämparen Punkbuster, och så vidare.
Inga blir så arga som besvikna fans. Så hur blev det?






Att för första gången besöka DICE var en exklusiv upplevelse för mig. Jag var inte ensam heller. DICE hade knappt 50 besökare den dagen, och fick hjälp av folk från EA för att hålla oss underhållna och informerade. Vi kom från alla håll – Frankrike, Polen, Ryssland, Nederländerna och Italien var bara några av länderna. Bilderna ovan visar dock mest mina tillkortakommanden som fotograf.
Själva evenemanget började med att producenten Patrick Bach välkomnade oss och visade oss något liknande trailern längst ned i artikeln, och sedan fick vi prova på att spela enspelarläget i djungel- och vintermiljö.
Enspelarläget
Spelet är tajt, grafiskt snyggt (rullade 60 Hz med 720p under introt, men jag har inte hört mer), med bra kontroller. Man känner igen mycket sen tidigare, men nyheterna känns som de logiska nästa stegen för att förbättra spelet. Jag gillar att man nu får se uppdraget man har framför sig samt de olika vapen man kan hitta på den kommande banan, och efter banan visas vad man har uppnått. Något jag frapperades av, var att det vi fick prova på kändes mer styrt och snävt än i förra spelet. När jag frågade om det, fick jag veta att båda typerna av miljöer finns, och att det är en avvägning som gjorts för att variera spelet. Ibland styrs vi litet mer för att kunna ge oss intensivare spel med fokuserad action, och ibland kan vi välja våra vägar mer själva och därmed styra hur spelupplevelsen blir. Ramhistorien känns inte epokgörande, det var något om ett supervapen.




Eftersom B Company är flexibla blir de inskickade i konflikten. Det verkar som om vi kommer att få spela i miljöer som snöiga Alaska och djungler i Sydamerika – jag såg 6 områdesmarkeringar i Sydamerika under introduktionen. Jag gillade att lubba omkring i blandskogen i ettan, men variation förnöjer ju. Och snö känns ju som i Battlefield 2142. En annan modifiering som känns som rörelse mot andra besläktade spel är att allt är litet allvarligare. Den mörka humorn finns kvar, men litet nedtonad. Själv gillade jag humorn i ettan, så jag hoppas att de inte tagit bort för mycket av den.
Det är inte bara Infinity Ward man förhåller sig till. I min intervju med Gordon van Dyke fick jag veta att eftersom skillnaderna mellan PC- och konsolspelare har blivit mindre och fler har både och, så strävar man efter att i högre grad än tidigare ge oss konsolspelare sånt som förr var förbehållet PC-världen, och tvärtom. Nyckeln är att ge oss det bästa av båda världar. Efter att ha testat enspelarläget är jag nöjd så här långt. Dessutom är ju SP kul, men för BF-spelen är det mer ett övningsläge inför flerspelarläget!


Läs mer om det i vår andra text om besöket hos DICE och Battlefield: Bad Company 2.
Annars vill jag bara säga att rykten går om ett PS3-demo redan nästa vecka. Vi lär få höra mer. Och jag gillar DICE- och EA-loggorna som gjorts för BF:BC2.
Läs det ursprungliga blogginlägget