Post edited 15:12 – 2009-07-13 by Jimmy

På pappret: “Dynamiskt arkadspel med en fantastisk gyroskopisk svävare” I verkligheten: Kul 3D-plattformspel som tyvärr är lite kort och enkelt. Pris: 90 kr på PlayStation Store – ute nu!

Det finns tillfällen då jag minns mina första minuter med forntida spel. Stunden då jag första gången greppade joysticken till Gods, The Lost Vikings eller Giana Sisters brändes kvar för evigt. Dessa stunder kom tillbaka i en snabb revy när jag körde igång Topatoi: The Great Tree Story från ukrainska Boolat Games. Det finns nämligen alldeles för få plattformsspel man snabbt kommer in i och bara måste komma vidare på – spel som får dig att sluta tänka på räkningar och tvätten utan bara håller dig fast. Och Topatoi: The Great Tree Story är precis så.

Och jag inleder med det dåliga; Topatoi är på tok för kort. Eller för enkelt. Jag blev klar med spelet på ett dygn och då recenserar jag ändå andra spel emellan, spelar Killzone 2-matcher och lever ett sunt (nåja) samboliv. Du kommer förmodligen också att vara klar med Topatoi: The Great Tree Story inom en handfull timmar, men du har i alla fall kul på vägen.

Raph är en liten gnagarlikande varelse som kraschlandat med sin ballongfarkost tillsammans med två vänner i en mystisk skog med ett jätteträd. Ena vännen blir kidnappad av en stor svart fågel och andra vännen är som tur är ett uppfinnarsnille och ger dig en GEMMA (Gyroscopic Exploration Multidimensional Multiterrain Apparatus). Eller en gyroskopisk snurra som du sitter och kör i, helt enkelt. Med denna maskin ska du ta dig fram i det stora trädet på jakt efter din vän. Maskinen kan hoppa, knuffa, dra och en massa andra saker som hjälper dig ta dig fram i den rätt så smarta bandesignen. Många fällor och fiender vill såklart stoppa dig men genom att uppfinnargubben hela tiden ger dig nya förmågor så ökar dina möjligheter att ta dig an de allt svårare utmaningarna. Raph har oändligt med liv, men inte oändligt med bränsle. Därför måste du samla bränsle på vägen för att få gott om tid att ta dig fram. Ju mer avancerade grejer du utför med din GEMMA desto mer bränsle drar den, och om bränslet tar slut får du också starta om banan från början. Det kan ta lite tid att bemästra din gyrosnurra, men efter ett tag sitter det och den inledande frustrationen släpper.

Berättelseläget är som sagt klart ganska snabbt men det finns även ett arkadläge där du kan spela ensam eller med en vänpå delad skärm. Personligen tycker jag att sådana arkadutmaningar är frustrerande och trista och mest för trophyjägare eller ordentliga plattformsnördar. Att spela två är ok, men Boolat har lovat mer avancerade flerspelafunktioner i kommande delar i serien så jag hoppas detta blir bättre. Trophies finns det sju stycken av, varav ingen för att klara av spelet utan de flesta får du genom att samla ihop saker på vägen. De är hyfsat enkla men tar lite tid. Sammanfattningsvis är Topatoi: The Great Tree Story riktigt kul i ett par timmar och jag tycker det räcker för att motivera ett köp. Spelet är grafiskt mycket vackert och med en skön men lågmäld melodislinga du knappt märker. Jag stötte på en del buggar där skärmen bland annat blinkade i rött när jag gav mig ut på ställen jag inte riktigt skulle vara på, men generellt sett flyter Topatoi på bra utan konstigheter. Jag hade gett spelet ett högre betyg om spelet var lite längre och om arkadläget var lite roligare, men mitt råd är tydligt – om du gillar plattformspel, köp! Om inte, avvakta.

7/10

Läs det ursprungliga blogginlägget

Bra rescension, själv tycker jag det är värt ytterligare någon siffra mer, vidhåller att det är bland det absolut bästa man kan köpa över PSS. För 90:- får man ett spel som iaf tar några timmar att spela igenom, (7 vanliga banor, 10 arkad om jag minns rätt), och vill man ta alla trophies, vilket man såklart vill, kan man nog räkna med att i princip dubblera den tiden, att ta 100% är helt klart tidskrävande. Ett helt vanligt, blu-ray-spel verkar i genomsnitt ta kanske 7-10 timmar att köra igenom första gången, (så länge man inte snackar om “evighetsspel”, t ex GTA), så jag tycker ändå prisvärdheten är stor i topatoi. Har man ett plattformsintresse är det i princip ett måste.

Kan även påpeka artigt att topatoi har åtta trophys, inte sju, (detta “fel” är vida spritt, så det är inget konstigt i sig, misstänker att det bara var sju från början). Den som fattas i listan är en bronstrofée, “berry gatherer” – collect all berries in the “at the gates of the unknown” level”

Var och en har sina egna preferenser i slutändan, och tur är väl det som den gamla klyschan säger. :)

Jag har själv faktiskt inte ens spelat banan för den åttonde troféen än, (försöker samla allt på de jag kört istället innan jag går vidare, och det kan nog ta ett tag nu med så många andra bra titlar att spela med som sagt), iofs i princip bara den kvar nu, så jag hoppas det går tillräckligt lätt när jag försöker.