Det verkar vara oerhört få äldre tv-serier som inte har fått en nyare touch under de senaste åren. Nu har Warner dammat av gamla agentserien Get Smart från 60-talet, som utan tvekan fick en hel del inspiration från klassikern Rosa pantern med Peter Sellers. Trots en rolig trailer ställer jag mig själv frågan hur pass starkt varumärke det här är för oss som inte bor i USA. Fast å andra sidan har Warner anlitat ett gäng kända skådespelare, så gissningsvis funkar den säkert bra även här, trots att en överlägsen majoritet inte ens vet om att det är en remake.

Steve Carell spelar Maxwell Smart, en oerhört duktig analytiker hos spioncentrumet CONTROL som drömmer om att någon gång lyckas kvalificera sig som agent, vilket blir verklighet när ett stort gäng agenter dör då deras center blir attackerat av terrorister. Han paras ihop med agent 99 (Anne Hathaway), som dock inte är speciellt nöjd över sin nya partner på grund av hans förmåga att vara enormt klumpig, men tillsammans måste de stoppa terroristen Siegfried (Terence Stamp) som misstänks ligga bakom dådet samtidigt som han planerar något stort. Mycket stort.

Som jag skriver i inledningen har Get Smart en ganska rolig trailer som gjorde att mina förhoppningar var ganska stora, men tyvärr kan jag inte känna något annat än besvikelse efter att eftertexterna har rullat förbi. Actionsekvenserna är som allra bäst ett axelryck, samtidigt som de lyckade skämten är försvinnande få till antalet. Endast en gång kunde jag ge mig ifrån något som skulle kunna räknas som skratt, annars var det bara en och samma min. Trots att ett flertal lyckade skådespelare är med (ja, jag tycker faktiskt muskelberget Dwayne ”The Rock” Johnson har grymt mycket karisma) så bär det aldrig av för projektet. Regissören Peter Segal har tidigare gjort ett gäng lyckade komedier, till exempel Anger Management, fast här blir det precis lika mediokert som i den senaste stora spionkomedin, Johnny English.

När jag läser på baksidan av omslaget blir jag förvånad över att man inte har med något högupplöst ljudspår, vilket visar sig stämma när jag navigerar i menyn. Allt vi får är ett Dolby Digital 5.1-spår, trots att den spelade in över 200 miljoner dollar på biograferna. Det luktar med andra ord framtida dubbeldipp för Get Smart, men till dess får vi finna oss med en ganska bra och detaljrik ljudbild. Bilden är däremot snäppet bättre, men trots detta tycker jag inte att skärpan når toppklass då det blir lite väl mjukt emellanåt. Även svärtan tappar lite väl mycket under sina sämsta stunder, men färgpaletten kan jag definitivt inte klaga på, som är precis i den nivån filmen kräver.

Som själva filmen är det tyvärr inte många höjdpunkter bland extramaterialet. Det enda som jag finner underhållande är de misslyckade tagningarna och den alternativa uppspelningen av Get Smart som visar roliga adlibs (som oftast dessutom visar sig vara betydligt bättre än de som kom med i filmen), resterande material kan direkt kastas i papperskorgen utan att passera gå.

5/10

Film: 4/10 Bild: 8/10 Ljud: 7/10 Extramaterial: 4/10

Läs det ursprungliga blogginlägget