Bland alla hundratals superhjältar finns det egentligen bara en riktigt stor som inte har några som helst övernaturliga krafter (bortsett från en riktigt fet plånbok), vilket är vår älskade Läderlappen. Gothams mörka riddare har filmats ett antal gånger för både tv och bioduken, men ifall man vill blicka bortom Christopher Nolans underbara tolkning av honom tänker de flesta utan tvekan på filmerna som gjordes under 80-talets slut och 90-talets första halva. Trots att de flesta minns soppan som dödade denna franchise under nästan tio år. Vi har recenserat de fyra filmerna i Batman-serien under den tiden. Först ut är Batman. För att läsa recensionerna av Batman Returns, Batman Forever och Batman & Robin klickar ni på motsvarande filmnamn. I vårt recensionsarkiv hittar ni även recensionen av The Dark Knight.

Batman (Michael Keaton) är tillbaka som räddaren i nöden, fast denna gång har han dubbelt så mycket att göra. Den här gången är det nämligen två stycken skurkar som dyker upp för att förpesta tillvaron. Pingvinen (Danny DeVito) får med hjälp av maktsuktande Max Shreck (Christopher Walken) komma upp från sitt hem i kloakerna för att aktivt söka stöd för att bli borgmästare, samtidigt som han har ett järngrepp över den kriminella verksamheten i staden. Sedan har vi Selina Kyle (Michelle Pfeiffer) som efter ett mordförsök blir Catwoman ger sig ut på gatorna för att få sin hämnd. Batman Returns är betydligt mörkare än föregångaren, vilket märktes på publikens reaktioner då man inte ville ta emot den med samma värme. Jag själv tycker att den hamnar på samma nivå, men det beror mestadels på DeVitos insats som Pingvinen, en prestation som än idag håller en riktigt hög standard trots utvecklingen bland serietidningsfilmer. I övrigt är actionsekvenserna nästan sämre än senast, samtidigt som jag inte gillar att fokuset på Batman nästan försvinner då Burton verkar vilja fokusera mer på skurkarna än själva huvudobjektet.

Den här gången har däremot bilden ryckt upp sig ordentligt. Skillnaden från Batman är signifikant då detaljerna är betydligt starkare, även om det inte riktigt är i samma klass som dagens storfilmer. Svärtan är fortfarande dock ganska medioker i sin enfald. Ljudet är även här byggt på enbart två kanaler, men det har ändå blivit en liten förbättring då talet låter betydligt klarare än senast. Bonusmaterialet är lika kvalitativt som senast, så det är bara att göra en djupdykning i allt som sägs. Bäst är Shadows of the Bat del 4, som berättar om utmaningarna med den här uppföljaren.

7/10

Film: 5/10 Bild: 7/10 Ljud: 6/10 Extramaterial: 9/10

Läs det ursprungliga blogginlägget