De fyra vännerna står på Caesars Palaces tak och tar var sin shot Jägermeister för att fira starten av en svensexa de sent ska glömma. Trodde dem i alla fall, för när de vaknar upp dagen efter minns de absolut ingenting. Det finns dock en hel del ledtrådar som kan hjälpa dem att komma ihåg vad som hände, till exempel en tiger, patientarmband, okänd bebis och en vigselring. Men det gäller att lösa allt mycket snabbt eftersom han som ska gifta sig idag är helt spårlöst försvunnen.

Baksmällan (The Hangover) tog alla med storm efter en succéartad biorunda, något som passade regissören Todd Phillips eftersom han avstod från sin normala lön för att istället bli ägare av rättigheterna för filmen. Under en intervju på The Howard Stern Show (ett underbart radioprogram!) avslöjade han att det här är hans Star Wars (George Lucas gjorde en liknande affär med sin berömda rymdsaga),  ett uttalande som talar klarspråk – han blev extremt rik på en barnförbjuden komedi.

Första akten i en komedi brukar vara en halvtråkig transportsträcka som ska bygga upp karaktärerna och deras framtida situation, men redan från början får vi njuta av kanske den hetaste komikern just nu – Zach Galifianakis (kolla även Between Two Ferns). Hans perfekta tajmning och obekväma kommentarer lyfter komiken till en helt annan nivå, och det blir bara bättre och bättre ju längre speltiden rinner iväg. Även Ed Helms, känd från den amerikanska varianten av The Office, gör riktigt bra ifrån sig, däremot känns Bradley Cooper mest malplacerad för att försöka ha en normal kille som biopubliken kan relatera till. Även slutet känns det lite si och så med, men resan dit är så pass underhållande att jag kan leva med det. Baksmällan är helt enkelt en komedi som jag mer än gärna kommer ihåg.

Extramaterialet är precis vad man kan önska sig från en komedi. Vi hittar ett PiP-kommentarspår, adlibbing, bloopers och fejkade bakom kulisserna-filmer som ger ett trevligt mervärde. Sedan rekommenderar jag också att ni tittar på det utökade fotoalbumet som avslöjar fler roliga saker under karaktärernas natt.

Detaljerna i bilden (2.40:1, VC-1) är däremot en liten besvikelse under vissa stunder, då det kan bli lite väl mjukt, för att under nästa sten vara så pass skarpt som det bara kan. Lite skumt, men helt okej. Dolby TrueHD 5.1-spåret är ganska mediokert eftersom det lider av de vanliga problemen som komedier kan göra, att miljöljud är någon myt som inte bör användas förutom i genrefilmer. Ett fenomen som har hållits i liv sedan urminnes tider, och kommer väl tyvärr att fortfarande finnas där tills alla ljudtekniker får nog.

7/10

Film: 7/10 Bild: 8/10 Ljud: 6/10 Extramaterial: 7/10

Läs det ursprungliga blogginlägget

Ja den är riktigt rolig! skäggiga killen är asskön :D