I denna tid av remakes är det inte utan att man går igenom sin barndoms spel och försöker tänka ut vilka spel man helst skulle vilja se moderna uppdateringar av. Commodore 64 var, som de flesta vet, en mycket populär speldator under mitten av 1980-talet och har varit starten för många gamla uvars spelande, däribland mitt eget. Därför faller det sig bara naturligt att jag försöker plocka ut fem spel från denna underbara maskin jag tror skulle gå att göra om och roa även en kräsen PSN-publik.
Jag vet hur Karibien ser ut och jag kan plocka ut i stort sett varenda större ö och berätta om vilka kolonisatörer som varit där. Det kan jag enbart därför att jag spelade Sid Meier’s Pirates! i många, långa timmar. Spelet var banbrytande av flera anledningar, inte minst för det faktum att det inte fanns någon inbyggd karta i spelet utan du fick hitta med hjälp av en pappersvariant, vilket såklart ökade navigeringskänslan. Den som inte hade kartan fick sitta med en modern Atlas och klara sig bäst han ville.
I Pirates! startar du som en fattig sockerplantagearbetare men besegrar kaptenen på ett fartyg av dubiös karaktär. Sakta stiger du i graderna och varje sak du gör har betydelse för din framtida karriär; om du blir skadad, vem du retar upp, vilken dam du uppvaktar och så vidare. När åldern tar ut sin rätt blir det allt svårare att leva som pirat och till slut måste du ta beslutet att pensionera dig för att se vilken slutlig rang du får. Epic.
Bub och Bob är två…hm…drakar? De kan iallafall spruta bubblor ur munnen starka nog att hoppa på. Genom nivå efter nivå måste de tömma rum på elaka monster och förvandla dem till snälla frukter. När banan är tömd kommer du till en ny. That’s it – men otroligt kul. Många plattformsspel från denna tid led av att de var kraftigt repetitiva och hade inte riktigt minnesplats att införa nya element, om än aldrig så små. Bubble Bobble innehöll mängder av varierade fiender, power-ups och utmanande banor – och var precis lagom svårt för att tilltala “alla”.
Detta är ett typisk tvåmannaspel; med bara Bub blir ditt äventyr både kort och klart mindre skoj. Bara det faktum att Bub kan spruta bubblor som Bob kan hoppa på (och tvärtom) öppnade tidigt upp konceptet spelsamarbete, vilket var ruskigt eftersatt på den tiden. Ruskigt eftersatt…
Druid är ett slags annorlunda shoot’em up som kanske är mer känt för sin intromusik än för själva spelet. Du iklär dig rollen som en gammal keltisk druid och ska utröna vad det är för fel på världen som spottar ur sig odöda och jättelika insekter på löpande band. I åtta otroligt svåra banor kämpar du mot allsköns demoner och knytt med begränsat med magisk ammunition. Mer kraft hittar du i kistor utspridda lite varstans men för att göra det ännu jävligare så tar olika fiender olika skada av olika ammo; eld, vatten och elektricitet.
Druid är ett enmannaspel med ett intressant tvåmannaläge. Stundtals hittar du den kraftiga besvärjelsen som frammanar en golem som antingen kan styras av AI:n eller av en andra spelare. Denne golem kan inte göra något annat än stå i vägen för fiender (och för dig själv) och fungerar alltså som en mobil sköld – en utmärkt no-brainersyssla för min fem år yngre bror. Vi har varit på sista banan. Jag dog obönhörligen…men vi har varit där.
Tidningen Svenska Mad är nedlagd. Humorn var extremt bunden till en viss generation, skulle jag tro, men några av de figurer som lever kvar i minnet är X & Y eller Spy vs Spy. Det enda dessa två vit- och svartklädda herrar tänker på är hur de kan ha ihjäl varandra (lite som Itchy & Scratchy) och spelet är inte annorlunda. Alla tre versionerna går ut på att hitta delar till en slags pryl och ta den till flyktfordonet. Dessa delar hittar du gömda i olika rum som måste sökas igenom.
En sådan beskrivning låter ju halvtrist men själva grejen är att gillra fällor för varann som din motståndare utlöser när han letar. Genom att strategiskt utnyttja både motståndarens mönster och med ena ögat spionera på vad han gör (det är splitscreen) samt komma ihåg var du själv gillrar fällor så gick det faktiskt att bli riktigt bra på detta spel. Mot AI var det supertråkigt men mot en annan spelare hur bra som helst.
Ja, vad hände egentligen med Archon till PSN? För drygt ett år sedan rapporterade Toby om att det var i görningen med React! Games vid rodret. De hade till och med en sida där man fick rösta på vilken konsol man ville ha det till – och även om den inte direkt översvämmades av röster så ligger iallafall PS3 i topp.
Archon är alltså en underbar mix av schack (nåja) och action – pjäserna slår inte varann automatiskt, även om de har rätt olika styrkeförhållanden, utan möts i envig i en snabb fajt som kan vara i sekunder eller minuter. Din kung (magiker) har ett antal besvärjelser som kan vända på det mest hopplösa läge; återuppliva pjäs, vända på turordningen, frysa fast en pjäs och så vidare.
Mer inspiration?
Vill du också ha remakes till PSN? Har du svårt att minnas vad du spelade 1986? Någon vänlig YouTube-själ har lagt upp en film men en snabb sammanfattning av 100 populära C64-spel. Bara att njuta och minnas.
Fem klockrena spel. Pirates! har ju kommit i några nya versioner under åren, åtminstone till PC. Archon kom nyligen i ny version till iPhone. En annan av mina absoluta favoriter var Wizardry.
Det borde kunna gå att utveckla både Archon och Pirates! utan större problem. Sea Dogs var en variant till PC för drygt tio år sedan som tyvärr utspelade sig i ett påhittat hav, annars var själva sjöslagsbiten ganska bra utvecklad. Archon har en i grunden riktigt bra balans och känsla som det borde gå att utveckla. Jag minns en PC-variant även där som dock var alldeles för seg och trög, snabbt ska det gå att både spela och ladda.
Märk väl att jag inte tagit upp något alls kring rättigheter och annat. Givetvis ligger sådant säkert i vägen för en del drömmar.
Det lustiga när du nämner Wizardry är att det första som brukar dyka upp när någon nämner ett så gammalt spel är musiken. Musiken fastnade verkligen då; kanske för att den tjatades tills dess att man hade den ringande i öronen även när man lagt sig.
Då kan jag passa på att skryta med att jag har klarat Druid. Jag var visserligen golemen när det skedde, och den sista banan var helt sjuuuuuuuuuuuukt svår. Men det var najst. Druid 2 klarade jag dock inte. Gick bet när man kom till Karons båt. Förstod faktiskt aldrig exakt vad man skulle göra där.
Då kan jag passa på att skryta med att jag har klarat Druid. Jag var visserligen golemen när det skedde, och den sista banan var helt sjuuuuuuuuuuuukt svår. Men det var najst. Druid 2 klarade jag dock inte. Gick bet när man kom till Karons båt. Förstod faktiskt aldrig exakt vad man skulle göra där.
Jag skyller på min bror. Han blandade suveränt och uppoffrande golemspel med dippar där han försökte både stila och krångla till det. Det var mer än en gång vi utbytte skrik som “Men skydda mig då!” och “Jag försöker ju!!” så våra föräldrar undrade vad som pågick.
Några år senare blev han typ världsbäst på Amigaversionen av Batman som han varvade om och om igen på samma liv…jag tror att det var golemträningen som skapade ett monster.
“Ingen rädder för Toby här…lalala”
17:37 2010-02-27
BlueViper
Trivs bra här
Luleå
posts 53
6
Post edited 18:49 – 2010-02-27 by BlueViper
Det enda jag spelat där är Archon, fantastiskt spel, snudd på värt att ha en iphone bara för det:P
Hoppas det kommer, eller att jag får igång spelet på datorn=)
Pirates har jag spelat endel till PSP, riktigt bra spel!
edit: fick till Archon med emulatorn ccs64 efter en massa krångel med att ställa in tangentbordet.
INTE samma spelkänsla som jag minns det, där behövs verkligen en remake=)
Är Iphone-versionen bra?
20:47 2010-02-27
xdusty
Trivs bra här
Storuman
posts 96
7
Ohh vore roliga remakes men jag har några som jag vill se i ny form..
x. Wizball (!) Hur roligt som helst och hela min familj var som galen i det, hade aldrig min tac-2 i fred :)
x. H.E.R.O.
x. Uridium
x. Paradroid
Men Pirates! ligger varmast om hjärtat!
0:21 2010-02-28
Xnij
Trivs bra här
Solna
posts 60
8
Ja, Wizball var en av mina favoriter. Intromusiken var kanon. Fast mest spelade jag nog Pirates! och Defender of the Crown. Spy Hunter, Ghost and Goblins, Starquake, California Games…. dags att köra igång emulatorn tror jag :)
H.E.R.O. var också en av mina favoriter och syns som hastigast i den 100-lista som ingår i videon. Om man utökar det och skapar klurigare banor och fler fiender/hinder, så absolut! Och bättre ljud…
Spy Hunter var riktigt bra men jag undrar om ett bilspel hade gjort något avtryck i dag när det finns så otroligt mycket annat att spela. Visserligen byter man från bil till båt och sådär, men jag tror man ska låta Spy Hunter ligga kvar i minnet.
Ghosts'n Goblins var kul – men C64-versionen är endast ett fragment av originalet till arkad. Tyvärr fick man skippa många banor, främst mot slutet, av minnes- och kapacitetsbrist. Ett spel som Ghosts'n Goblins maxade C64:an rätt rejält, kom ihåg att hela liret låg i minnet samtidigt. På 64 kilobytes…
Det finns utmärkta emulatorer därute som fungerar även till Windows 7 utan problem. Många spel går att hämta hem gratis också. Och lagligt…tror jag. Jag tror det klassas som abandonware i dag. Rätta mig om jag har fel.
Åh, jag kom just på att det var på C64:an som jag introducerades till alla Infocom-äventyr också:
Hitchhiker's Guide to the Galaxy, A Mind Forever Voyage, Leather Goddesses of Phobos, Ballyhoo, Trinity, Zork, Planetfall, Stationfall och Hollywood Hijinx spelade jag alla igenom.
“Get fluff. Open handbag. Put fluff in handbag.”
18:56 2010-02-28
apekatt
Veteran
posts 941
11
Post edited 17:57 – 2010-02-28 by apekatt
Last Ninja.
Wasteland.
Turrican.
Defender of the Crown ( nej, förra försöket till ett DOTC-spel räknas inte…)
Sen kan jag ju bara bifalla i Pirates!
( Sen saknar jag ju även SSI's berömda guldbox-serie av spel, Pool of Radiance, Curse of the Azure Bonds, Secret of the Silverblades, Champions of Krynn, m.fl. )
Förresten – all ni C64-tokar därute: ni har väl inte missat The Def Guide to C64 mp3 Remakes, en lysande sida som funnits i flera år och där musiker av alla sorters kvalitet lägger upp sina remakes av gamla Commodoreklassiker.